proppar del 2/2

Insha allah..det gick som det gick med att ta honom
till sjukan..väl där blir han i laggd nervös som en
lite chiwawa..ryr jag hemma inväntar på mamma ska
ringa till en vilket inte händer förren fem tiden

ringer kollar efter om det går tåg till lilla byn..
men som vanligt så..händer inte det as förbannat
går jag hem och ringer åter till sjukhuset denna
gång svara far vilken lugnar ner mina nerver..

vilken lättnar och tröstar mig med att jag åker dan
där på inväntar lill-systen som kommer från ENG!
visst svarar jag utan tänka efter..ett löfte och mor
förklara gång på gång till att han inte få ta imot
besök..innan de är säkra på att det inte är
hjärn-blödning...det går nästan fyra timmar innan

jag fattar va som pågår och ringer till min bror
som är AUS..inte för att lillen ska va orolig
försöker jag trösta honom med att jag åker till
far imon och gör inget vänta på min samtal imon
kväll kl: är 2 på morgonen här i götet känner mig
rätt seg

försöker sova efter som jag skulle ha jobbat hela
helgen och skola på måndag..kände jag att neeej
jag kan inte ..jag ha arbetet med folk som ha
drappat stroke och mycke medveten att de blir i det

värsta fall att personlighet förändrat och att efter
som mor min inte hade så mycke kunskap så kändes
det dags dagen after skulle jag hämta syrran från
stationen och låta henne åka vidre..men på vägen
ditt så bestämmt jag för att åka med henne och ta
del det är ju framför allt min far med lite cash
det kan jag ta igen annan gång ...

så som jag ha föresätt så va far inte så dålig han
hann komma in i tid (hbkahaah)det va det som fall i
mitt huvud just i det ögonblicken kändes bra pratde
med sjuksköterkskan som försökte få lite infå hur far
va när han va frisk..och glat berätta jag och systen

att far är en kämpare han ger inte upp i första taget
-det kommer va hans styrka
ja han envis och han blir inte lätt att få honom göra
saker som han inte vill
-ja det ha vi märkt han är envis(skratar)
bäde jag och systen är undersköterkor så det blev lite
väl mycke frågor vilka medeciner och hur det gå NU och
va gör de för undersökning)=?

fick uträttat ett och annat och när familjen va samlad
märkte någ far med att han är sjuk..som sagt det
tar sin lilla tid innan man uppfattar att man är sjuk
den sjuke ser det först när de ha kommit hem men..

Far är kännd och om tyckt av alla som känner honom
så det va rena rama somalia dagar på sjukhuset!
hahahaha

sjukhuset är ingenstans att bli frisk så far en gång
när jag skulle ditt för kolla mitt asma...lite
lustigt så kom jag på det just den dan va han mennade
han kände inte att de va illa sjuk eller nåt utan
ville hem så fort som möjlig...

Han mår nu mycke bättre det är lång väg till
rehablitering men han är hemma med mor där han
hör hemma och kan få lugn ro..

Insha allah han blir frisk helt och håller snart
Hola at you boy/ySh