Sårbar!

Den här strålande torsdag har man varit ledig, hela dagen.
Konstigt det känns, att vara ledig en torsdag.
Eftersom jag alltid annars jobbar torsdagar. Men denna torsdag kom
jag underfund med hur sårbar man är. Nu så här i efter hand,
efter några timmar har jag väl kunnat smälta det.
Shocken har lagt sig.

Eftersom att vid 8 halv nio tiden fick reda på att en vän/collega
ligger på sjukan, fått en stroke. Fy fan! Såna där grejjer, är nästan lika
overkligt som när dem säger typ att nån har drunknat o dem inte
hittar kroppen. Tjaaa, då var de andra gången i år som nån nära mig
får en stroke. Tom jag känner mig i huvet. Och de är inget man kan
göra åt det, bara vara där som stöd. Fixa o dona.

Jag skulle vilja beskriva stroke som en ensam börda, utan dessa symtom,
dolda hadikapp som kan vara de anhörigas sjukdom. Men när den inte kan
förklara hans eller hennes betéende, inte känna av o veta att de är fel de
personen i fråga gör. Det har ingen förklaring varför den personen agerar
som den göe.
inget vidre sagt mer en vi tänker på dig och krya på dig och vi lider med
din familj!! och din stora familj i KAV saknar dig!!
hola at you/ySh